Gömma sig bakom: "Frågor eller svar kristendom" - Del 2

De senaste åren i mitt liv har varit ganska händelserika. Det har skett en hel del förändringar. En sak som har hänt, och som jag räknar som en oerhört värdefull erfarenhet, är att jag kommit i kontakt med kristna bröder och systrar som delvis utåt sett, delvis läromässigt, representerar en kristendomsutövning som i viss utsträckning skiljer sig från den kyrkliga bakgrund och de olika sammanhang som jag själv kommer ifrån. Det har varit (är) utmanande ibland. Hur skall man gå tillväga när man möter människor, som har annorlunda erfarenheter och referenser än vad man själv har, står för samma budskap och samme Frälsare som man själv gör, men som gör det (i alla fall utåt sett) på ett sätt som är väldigt annorlunda mot vad man själv varit van vid (och kanske tagit för givet som den enda eller "riktiga" synen, tolkningen eller praktiserandet).

Jag har min bakgrund inom den så kallade: "Karismatiska rörelsen" i kristenheten. Jag får fått och upplevt väldigt mycket gott i de sammanhang som jag varit delaktiga i. Jag har bland annat tagit del av god och sund bibelundervisning och upplevt att det har hjälpt mig att "växa" och "mogna" som kristen. En annan väldigt positiv sak är alla människor jag lärt känna inom dessa kretsar och alla vänner jag fått.

Det till trots, har jag inte enbart upplevt positiva saker under min livsvandring som kristen och i de sammanhang som jag rört mig i.

Om någon skulle fråga mig vilken slags "kristen" jag är idag, skulle min personliga trosbekännelse låta något i stil med (i alla fall strävar jag efter att bli sådan): "En ekumeniskt sinnad karismatiker som tror att Gud är oändligt mycket större än enskilda rörelser, samfund och kyrkor, men som samtidigt tror att Gud bekänner sig till varje individ, kristen församling och rörelse, som bekänner Jesus Kristus som Herre och Frälsare och enda vägen till Gud".

I det här inlägget tänker jag beröra de båda "diken", som man kan hamna i som kristen, som jag skrev lite kort om i "Del 1". Det handlar alltså om en livsstil där man som kristen antingen kan hamna i att man gömmer sig bakom: "Färdiga svar" eller bakom: "Frågor". Jag börjar med att bena ut lite vad jag menar med "Färdiga svar".

"Färdiga svar-diket", kan man nog mer eller mindre finna överallt inom kristenhetens olika grenar. Jag väljer att skriva om mina upplevelser kring detta inom den "karismatiska rörelsen", eftersom det är där som jag själv mött och upplevt detta.

Att gömma sig bakom "färdiga svar" innebär att man har målat upp (eller låtit andra måla upp) en världbild (som man håller fast vid) kring hur det kristna livet är eller bör se ut. Man har anammat en viss syn kring tron och dess principer och håller fast vid en uppfattning som går ut på att "så här är det helt enkelt"! Punkt! Medvetet eller omedvetet menar man sig veta hur allt som rör tron, det andliga, livet på jorden m.m egentligen bör eller är tänkt att vara. Underförstått, om någon annan tolkar eller uttrycker tron på ett annorlunda sätt än vad jag, vi i vår kyrka eller vårt samfund gör, har "dom, den andre" inte förstått, eller inte kommit till insikt om det som jag,vi gjort. Slutsats: Jag, vi har rätt! Du, ni har fel!

Ett exempel på hur "färdiga svar-kristendomen" kan ta sig uttryck i praktiken:

- Förkunnelsen av bibeltexter levereras till åhörarna, läsarna, med en redan på förhand, fastslagen tolkning av texten. Exempelvis: Predikanten läser en bibeltext, och sedan förklarar denne (slår denne fast) fast vad Gud, Jesus, Paulus eller vem det nu kan röra sig om menar, så att åhörarna inte skall behöva fundera över det eller försöka tolka det själva.

Märk väl att detta är något helt annat än när en bibellärare lägger ut texten och resonerar kring en bibeltext. Det jag syftar på i det här exemplet är när förkunnare av "färdiga svar" stammen, försöker leda dem som lyssnar in i en viss tolkning, den tolkning som "färdiga svar" förkunnarna själva har. Det här tillvägagångssättet lämnar inget utrymme för "öppna samtal" eller olika frågor och funderingar om tron, som de flesta människor trots allt bär på. Genom att leverera färdiga svar och tolkningar till människor, berövar man dem möjligheten att få reflektera över, brottas med, bli glad över eller arg på bibeltexten. Det är oftast det som gör att människor växer i tron, möjligheten att till viss del på egen hand få klura ut vad nu Gud kan mena med det här bibelstället, och hur det kan vara relevant i vår tid och i min situation idag.

Det andra diket, handlar om en kristendom som gömmer sig bakom frågor, för att slippa behöva redogöra för vad man egentligen tycker eller tror på.

"Den gyllene regeln", för de som hör hemma i den här kategorin skulle lyda något i stil med: "Det enda vi med säkerhet kan veta, är att vi med säkerhet inte kan veta!"

Jag tycker inte att det är riktigt rättvist att tala om att kristna som tillhör den här kategorin skulle stå för en slags mer intellektualiserad, förnuftsmässig tro. Men jag använder mig ändå av den bilden. De som tillhör den här skaran inom kristenheten gillar i regel ofta att diskutera och analysera saker o ting. Man pratar och diskuterar gärna om svåra frågor som rör tron. Det primära kännetecknet på personer som hamnat i "frågor-diket" är, att de har oerhört svårt med, och kan reta upp sig rätt rejält på "färdiga svar" kristna, som menar sig ha den rätta tolkningen och som samtidigt antyder att de som inte tror på samma sätt som dom är liberala, flummiga, förvärldsligade eller något annat i den stilen. Det försiggick en debatt inom den kristna bloggvärlden nyligen, som handlade om "fyrkantsevangelism"...

Vad är problemet om man hamnar i "fråge-diket" då? Ja, den stora faran är väl att man kanske glider in på en väg där man inte vågar stå för vissa gamla kristna "ursanningar", på grund av att det är långt ifrån politiskt korrekt att yttra dylika sanningar i dagens samhälle. Här finns det ju en mängd ämnen att referera till: Jesus är enda vägen till Gud, Jesus var både sann Gud och sann människa, Jungfrufödseln, himlen-helvetet m.m, m.m.

Avslutningsvis: Personligen har jag nog varit och nosat i bägge dessa diken under min kristna livsvandring, men främst inom "färdiga svar-diket". Min bön och önskan är att våga stå upp för "de gamla bibliska sanningarna", utan att för den skull stöta bort människor som inte delar min syn eller övertygelse eller tycker annorlunda i enskilda frågor.

"Mina bröder, ni kan inte tro på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, och på samma gång göra skillnad på människor". Jak.2:1

Amen