10 Timmars Skoldag

Det var svettigt värre idag ´:-)
10 timmar fick jag spendera i skolan idag. Det berodde på att jag stannade kvar efter sista lektionen i väntan på att skriva prov. Jag hade tenta i en grundkurs i religionskunskap som jag läst in på egen hand under julen. Provet gick bra, känns det som. 2,5 h satt jag och skrev. Är en aning trött nu.

Några tankar så här i efterhand efter att jag läst in kursen:
- Kursen omfattade alla 5 världsreligionerna: Judendomen, Kristendomen, Islam, Hinduismen och Buddhismen. Ytterligare så tillkom studier kring New Age och gamla Naturreligioner( Voodoo och sånt)

Det har delvis vart med en viss sorg i hjärtat som jag har läst om andra religioner.
Det finns så mycket hängivenhet, och en sådan stor längtan hos många utövare av andra religioner än kristendomen. Trofasta, lojala tillbedjare, men...når deras böner fram?

Den som börjar studera religionsvetenskap kommer snabbt att bli varse om, hur otroligt många likheter som finns, religionerna emellan. De som påminner mest om varandra är givetvis: Judendomen, Kristendomen och Islam. "Fader Abraham" är den förenande länken. För judarna är han den som mottog löftet från Gud. Att Gud hade utvalt judarna som hans eget folk, och att de genom förbundet mellan Gud och Abraham fick sitt land, Israel. För kristna är Abraham den som fick vara en förelöpare för Jesus Kristus. Genom Abraham kom frälsningen hedningarna till del. "Genom dig skall alla släkten bli välsignade" 1 Mos 12:3 Alla får nu del av Guds välsignelse, inte enbart judarna. För Islam är Abraham "farfar" till religionen. Islam bröt nämligen fram genom Abrahams son Ismael, som han fick med tjänstekvinnan Hagar.

För den som enbart läser de olika religionernas heliga texter rakt av, och studerar dess "vishets-litteratur", kan jag nog lätt förstå att det är lätt att komma fram till resonemanget att de alla mer eller mindre är likadana. De står för ungefär samma sak, med någon viss åtskillnad. Påståendet som Jesus säger, som även brukar kallas "lilla bibeln, "behandla andra som du vill att de skall behandla dig", återfinns som grund inom både islam, hinduismen och buddhismen.

Så vad skall man tro på då? Skulle man enbart studera religionernas "vishets-litteratur" anser jag att Buddhismen vinner. Om man plockar ut ordspråk från buddhismens texter ur sitt sammanhang, så går det inte att förneka att han verkligen hade huvudet på skaft, den där Buddha. Vissa saker låter väldigt bra. Samma sak är det med Hinduismens mest lästa och älskade skrift "Bhagavadgita". Den beskriver en kärleksfull och personlig gud på ett väldigt vackert och poetiskt sätt.

Var och en blir salig på sin egen tro eller.....?
Nej det är här som kruxet kommer, och det är även här som man som kristen kan få utstå missförstånd och kanske anklagelser att vara inskränkt och exkluderande o dyl.

Jesus säger i Joh 14:6 - Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern (Gud) utom genom mig.

Joh.11:25 - Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.

Joh.8:12 - Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.

Att med ord försöka förklara eller övertyga en människa som inte tror är ofta svårt!
Men frågan är, är det meningen att det är med våra ord som vi skall övertyga, och är det VI som skall övertyga, eller är det HAN som bor i oss, som har den uppgiften.

Jag levererar inga färdiga svar idag, jag har helt enkelt inga. För några år sedan trodde jag att jag hade svaren. Det tror jag inte idag. Har jag glidit bort från tron? - Tvärtom! - Jag upplever idag att jag aldrig befunnit mig närmare! Det är en tro som har prövats och klarat testet!


"Det kan ej förklaras, det kan blott erfaras, hur saligt det är hos Jesus"