Lussebullar och Glögg

Ikväll är det lördagsmys hemma hos oss!
Kristina och jag har gjort egna lussebullar.
De blev jättegoda, hemlagat är så gott som alltid bäst!
Resultatet innan och efter ser ni på bilderna!

Julstämningen är på topp!
Calle

Calles Julkalender

Hej!
Det börjar närma sig advent! På tisdag öppnar massa barn första luckan i sina adventskalendrar,(om man inte hade en Bamse-adventskalender som ibland hade luckor för sista datumen i november, ifall första advent inföll i november, sedan hade ju Bamse kalendern även en lucka 25, för juldagen, det var ju lite speciellt även om man visste att det alltid kommer att vara samma typ av bild i den - en flagga med "Peace" symbolen...) jag hade ungefär 8 - 9 st olika julkalendrar samtidigt vissa år kommer jag ihåg.

Traditionsbevarare som jag är ville jag följa upp detta på bloggen på något vis, och för några dagar sedan kom jag på ett alldeles ypperligt tillvägagångssätt!

Jag kommer att lägga upp en egen adventskalender här på three chords and the truth
som kommer att heta: Världens bästa låtar

Med start på tisdag 1 dec och fram till julafton 24 dec kommer jag att varje dag lägga ut ett youtube klipp med en låt.

Eftersom adventskalendern heter "Världens Bästa Låtar" blir det som så att det handlar om en topplista på 24 låtar. Den 1 dec läggs låten som ligger på plats 24 (enligt mitt goda tycke) ut! Sedan räknar vi ner dag för dag och på julafton 24 dec avslöjas alltså vilken låt som är världens bästa...någonsin!

Listan har jag gjort klar idag (den är helt grym) och det kommer att variera rätt friskt i artister och stil, så den som trodde att jag kommer att fylla listan med 24 U2 låtar kommer att bli aningen chockad! ;-) Det var inte det lättaste att banta ner listan till endast 24 låtar om jag säger så, men jag lyckades på nåt vis!

Välkommen att delta i första "lucköppningen" på tisdag 1 dec!
Calle

(U2) With or Without You - Sungha Jung

Det här handlar om 100% njutning från början till slut!
Aldrig har det sett så lätt ut att spela gitarr, sällan har det låtit bättre!

Att grabben dessutom väljer att göra en cover på en av världens bästa låtar genom tiderna, gör väl knappast saken sämre! ;-)

Håll till godo och njut!
Calle

Editors - Papillon

Cheers!
Lägger upp en musikvideo till brittiska Editors nya singel.
Editors är ett av mina favvoband och de är verkligen värda att kolla in! Jag har sett dem live en gång, för typ 2 år sen på Debaser Medis i sthlm. De bjöd på en suveränt bra spelning.

De har nyligen släppt sitt tredje album, (jag har bara hört denna låt hittils därifrån) Det verkar vara en trend nu i musikvärlden för alla "gitarrbaserade indie band" to go electronic...fast inte mig emot i detta fall. Den här låten är grym.
Calle

Ekumenisk Bön och Lovsångsmässa i Domkyrkan

God morgon!
Igår kväll deltog jag och Kristina för första gången i Domkyrkans månatliga ekumeniska bön och lovsångsmässa. Det var en positiv erfarenhet.

Varje månad, den tredje veckan, på fredagkvällen hålls denna ekumeniska gudstjänst.
Då samlas troende från alla samfund i linköping till gemensam tillbedjan och lovsång inför Guds ansikte och gemenskap med varandra.
För er som ej känner till det så är det ekumeniska samarbetet mellan de olika lemmarna i kyrkan väldigt brett och levande i linköping. Det känns självfallet naturligt och väldigt gott.

Kvällarna brukar vara upplagda så att de börjar med en stund av lovsång och tillbedjan. Sen följer en "kort" predikan av någon präst/pastor som representerar ett samfund, de brukar turas om och alla samfund är med på "i tur och ordning listan"
I går var det Peter Halldorf (Sion församlingen,Bjärka-Säby) som predikade. Han talade generellt kring temat "att ej ha för bråttom"... Det känns bekant på något vis..Det är lite roligt eftersom några av mina tidigare inlägg här på bloggen gått i samma anda.

Efter predikan firade vi Herrens måltid tillsammans och sen gavs det möjlighet att uttrycka sin personliga tro eller bön till Jesus på olika sätt, alltmedan lovsången fyllde kyrkan, som var som var så gott som fullsatt på de ordinarie bänkplatserna.

Det fanns möjlighet att skriva ner böneämnen som vi sedan bad för, de som ville få personlig förbön kunde få det, det fanns ett rum avskiljt för bön för linköping, de som ville uttrycka sin tillbedjan till Herren genom dans fick möjlighet att göra det. Jag kommer inte ihåg alla "stationer", de var många och innefattade många olika sätt och uttryck att närma sig Herren. Säkerligen kunde var och en finna de uttryck som kändes naturligast för honom eller henne.

Det blir nog fler deltaganden för våran del framöver.
Nu får jag lov och sätta mig ner och plugga, två prov och en inlämningsuppgift till nästa vecka.

God Bless!
Calle

Eskilstunas största - Live from New York

Det är mycket Kent här på bloggen nu! Fast det är väl helt i sin ordning eftersom de är skivaktuella. Ovanstående klipp är ifrån release-konserten för nya skivan "Röd" som Kentarna höll på ett lyxhotell i New York. De spelade 6 låtar från nya skivan.
- Enjoy!
Calle

Långsamhets-konsult

I tidningen Linköpings-Posten som damp ner genom brevinkastet idag kunde man läsa om en 40-årig man som jobbar som Långsamhetskonsult. Titeln är väl delvis avslöjande kring vad han sysslar med.

Mannen som heter Tomas beskriver sig själv som en långsam och reflekterande människa, karaktärsdrag som enligt honom själv följt med honom genom hela livet. Han säger att han är en männsika med ett stort behov av personlig integritet och självständighet vilket många gånger tvingat honom att "simma emot samhällsströmmen", något som han dock ej ryggat för. Som långsamhetskonsult hjälper Tomas företag och privatpersoner att "varva ner" och hitta sin personliga rytm.

Det var en intressant och i högsta grad tidsaktuell artikel som förutom några flummiga hänvisningar till Dalai Lama var mycket läsvärd.

Vi lär nog få höra och se mer av liknande reportage i media i framtiden. Slit & släng samhället håler på att få en utmanare!

Chill!
Calle

En i ögonfallande observation!

Idag då jag gick genom stan på väg till skolan gjorde jag en annorlunda observation!
- Jag såg en man komma gående mot mitt håll, på 50 meters avstånd ungefär.
Plötsligt stannade han upp och plockade upp en McDonalds pappmugg som låg på trottoaren. Han fortsatte att gå mot mitt håll med pappmuggen i handen, det fanns ingen skräpkorg inom närmsta räckhåll, så han gick med muggen i handen flera meter innan han kom fram till en skräpkorg. Då kastade han pappmuggen i skräpkorgen och passerade mig.

Situationen som utspelade sig framför mina ögon fångade verkligen min uppmärksamhet. Det var länge sedan jag såg någon göra så som denne man gjorde framför mina ögon, men sen kom jag ju på....Jag bor ju inte i Stockholm längre..... ;-)

Ha Det!
Calle

Christian the Lion - the full story (in HQ) [minus 20 million views!!]

1969 såg två australiensare, John Rendall och Anthony Burke en lejonunge som fanns till salu..! på Harrods i London. Varuhuset hade använt lejonungen för att locka till sig kunder. Efter ett tag var lejonungen ej längre intressant för Harrods och de ville göra sig av med honom. De båda männen som var djurskötare förbarmade sig över lejonungen och bad att få köpa honom. Det fick dom. De döpte lejonungen till Christian och under drygt ett års tid bodde "Christian" tillsammans med dem i London. Men även lejonungar växer upp förstås och blir stora och det var självfallet omöjligt för John och Anthony att ha kvar honom. De åker senare med honom till Afrika och släpper honom fri. Lejonexperter förklarade för John och Anthony att "Christian" väldigt fort kommer att anpassa sig till sin nya miljö och bli "vild". Han kommer att glömma sitta gamla liv i London. Ett år efter att "Christian" sattes på fri fot i reservatet i Afrika, åker John och Anthony tillbaka dit för att leta efter "Christian". Djurexperter förklarar åter för männen att "Chistian" nu har anpassat sig till sin nya livsstil och att han ej längre kommer att känna igen dem. Likväl är de två männen beredda att göra ett försök... Och vad som händer får ni själva se i videon... :-)
- Det här får mig att tänka på bibelordet ifrån Jes.11:6-7
"Då skall vargen bo med lammet,pantern ligga vid killingens sida. Kalv och lejon gå i bet och en liten pojke vallar dem. Kon och björnen betar tillsammans, deras ungar ligger sida vid sida. Lejonet äter hö som oxen".

Birro & Strage på Bokens dag i Linköping

Igår var det 20-års jubileum för bokens dag på stadsbiblioteket i Linköping.
Jag fick nys om detta evenemang förra veckan, då jag var förbi biblioteket i ett ärende. Jag såg att Marcus Birro skulle vara delaktig i ett samtal om "vett & etikett" på internet.

Marcus har tillhört en av mina favoritpersoner sedan början av 90-talet. Jag kommer inte ihåg exakt vilket år det var, men jag minns att han medverkade i ett tv-program, nåt "sommarcafe liknande" program, där han läste dikter och "predikade" över vissa för honom uppenbart angelägna ämnen. Jag kommer ihåg det väl än idag. Han gjorde ett oerhört starkt intryck på mig. Han läste egna dikter som handlade om längtan,utanförskap,rebelliskhet,äkthet,kärlek m.m. Han talde om musik och poesi och hur det bokstavligen räddat livet på honom med en sådan glöd i ögonen och rösten att han lyckades träffa en finlandssvensk tonårskille som mig rakt i hjärtat! Han nämde Tomas Tranströmmer, Imperiet, Ebba Grön m.fl, men framför allt var det elden som brann inom honom som drabbade mig vid det tillfället. Det finns vissa möten som man upplevt som följer med en resten av livet. Mitt första möte med Marcus Birro kommer nog att förbli i den kategorin!

Igår på biblioteket framträdde även den trots sin ringa ålder snudd på kultförklarade nöjesjournalisten och författaren Fredrik Strage.
Han berätade om sin nya bok "Stragetext". En riktig tegelsten som är ett samlingsverk av diverse krönikor, recensioner m.m som han skrivit i diverse tidningar genom åren. Boken skulle säkert vara väldigt roande läsning, jag gillar hans personlighet och humor. Att han var uppvuxen i linköping hade jag inte den blekaste om, men nu vet jag det.

Hans föredrag var väldigt underhållande, han snackade i en dryg halvtimme, bl. a. om sin uppväxt i linköping. Det var en hel del komiska anekdoter han bjöd på. Vi som samlats för att lyssna fick även reda på att Fredrik en gång på 90-talet hade bokat in en intervju i London med den amerikanske hip-hop stjärnan "Notorious B.I.G." eller "Biggie Smalls" som han även kallades. Men "Biggie" beslöt sig för att dissa Fredrik och dök aldrig upp i London till Fredriks intervju. Biggie ville hellre åka till Los Angeles än till London vid det tillfället, det gjorde han och blev skjuten... Kort efteråt sampalde "Puff Daddy", "P.Diddy" eller vad han nu heter "The Police´s" låt "Every breath you take" och gjorde den till en hyllningslåt till "Biggie".

Marcus Birro och Magdalena Ribbing (svensk mästare i grenen vett & etikett),
samtalade sedan om det rådande samhällsklimatet, trender, mobbning & trakasserier på nätet. De delade öppenhjärtligt med sig av egna erfarenheter och det var en väldigt givande samtalsstund. Efteråt köpte jag Birros roman "Flyktsoda", bytte ett par ord med honom och passade på att få boken signerad med.

Det var en väldigt värdefull dag för mig igår. Det var något som väcktes på insidan hos mig. Vissa värdefulla personliga erfarenheter skall naturligtvis hållas privat och lämpar sig inte att lämna ut öppet på en blogg. Men jag är väldigt glad!

P.s Bifogar ett par bilder som jag tog igår med. Tyvärr är min kamera kass, så kvaliteten är därefter...

God Bless!

Calle

Kent - Svarta Linjer (Awesome quality)

Kent framför nya låten "Svarta Linjer" hos Skavlan

Dom där som aldrig sviker...

Det finns vissa människor och företeélser här i världen som sticker ut på ett märkbart sätt! Det existerar faktiskt ting som typ aldrig gör en besviken.
Du vet, personer eller saker som "så gott som" alltid kommer att leverera, oavsett! De är för den skull ej nödvändigtvis förutsägbara, inte alls, men trots förändringar i form, av och till, blir "kärnan" bestående! Det svenska "rock" bandet Kent är för mig ett sådant exempel!

Jag har vart ett fan sedan 1996 då deras andra skiva "Verkligen" kom ut. I fredags damp det ner ett kuvert ifrån cdon i vårt brevinkast, som innehöll bandets nya skiva "Röd". Jag matade in skivan i stereon och satte mig sedan ned i den röda manchesterfotöljen i vardagsrummet och lyssnade....

Första låten, som fått titeln "18:29-4" startar med kyrkklockor som ringer, sedan hörs en dörr slå igen följt av fotsteg som vandrar sig genom mittgången mellan bänkarna framåt. Plötsligt tar kyrkoorgeln sig ton och inte långt därefter stämmer en kör upp i "sång"

"De ringer alla klockor nu, som ett bomblarm över stan, men ingen tänker tanken, ingen orkar ställa frågor & De stirrar som om ansvaret bara vilade på mig, Jag som betalade dyrt för att slippa vara med, Det sista brevet skickades till en ogiltig adress, med ett frimärke värt en halv långvårdsenhet & De skjuter alla soldater nu till en gammal sång om fred, Ett helt hav normala människor sjunger med, men även hundratusen röster kan ha fel"....

Andra och tredje låten imponerar inte så där på direkten vid första genomlyssningen, det låter väldigt elektroniskt, fast det visste jag ju förstås att det skulle göra. Det gjorde ju förra skivan och förstasingeln från denna "Töntarna" med!
Sedan händer det något vid fjärde låten...nu kommer den där varma känslan....trots att jag från 1996 fram till idag gjort detta ett antal gånger förut, suttit ner och "förstagångslyssnat" på en ny Kent skiva och slagits av förundran över den konst som bandet lyckats åstadkomma, slås jag fortfarande av häpnad varje gång och kan åter konstatera att: - De har gjort det igen!

En gång har Kent gjort mig besviken. Det var när de släppte "Vapen & Ammonution" 2002, fast det är sedan länge glömt och förlåtet! ;-)

"Jag går ensam in i ljuset"

Calle

One,Two,Three,Four - Hey Ho! - Let´s Go!

Tjao!
Välkommen till min blogg Three Chords and The Truth!
Det skall bli spännande att se vad detta kommer att leda till!
Jag är medveten om att det blev en felstavning i url: adressen (cords istället för chords) men vad gör man, så kan det bli ibland!

Three chords and the truth är ett uttryck som så här i efterhand brukar omnämnas och tillskrivas punken och dess genombrott i musikvärlden som symbol för "den odelade sanningen - in your face"
- ackompanjerad till tre ackord! Inte alltid vackert, inte alltid politiskt korrekt men likväl "the real deal"

"We learned more from a three minute record, than we ever learned in school" sjunger Bruce Springsteen i låten "No Surrender" från überklassiska albumet "Born in the USA"

Och det är väl lite i samma anda som jag önskar att denna blogg skall få vara!

Orsaken dels till varför jag startar denna blogg är på grund av ett återuppväckt intresse för läsning och de fantastiska möjligheter som finns i att uttrycka sig i skrift. "The pen is mightier, than the sword", ya´know ;-)

Vad jag här på bloggen kommer att dela med mig av vet jag ej i detalj i skrivande stund, men områden som berör mitt liv det närmaste, är väl ganska givna att få utrymme här.

- Det kommer utan tvekan att handla mycket om kristen tro, musik, litteratur, film, politik och annat som korsat och fortsättningsvis korsar min livsväg, och som gjort bestående intryck och avtryck!

-One,Two,Three,Four! - Hey Ho! - Let´s Go!....

Calle