måndag 21 juni 2010

Ett Konungsligt Prästerskap



Störst av allt är kärleken! (1 kor 13:13)

Det är nog ingen som undgått att det har varit ett kungabröllop i helgen. Sveriges blivande drottning och statschef Victoria gifte sig med sin Daniel från Ockelbo. Själv satt jag bänkad framför tv'n nästan hela dagen i lördags, det bara blev så. Det var så lätt att dras med i hela atmosfären och den påtagliga glädje som fanns hos så många människor. Jag var också glad, gick och lade mig med en varm känsla inombords sen när det var över.

Jag skriver detta inlägg för att bland annat uppmärksamma det faktum att det är politiskt korrekt idag att vara motståndare till monarkin. Stödet för kungahuset och monarkin som statsskick har sjunkit hos den svenska befolkningen de senaste åren. Det märks bland annat också av i kristen media, det finns profiler som uttalar sig kritiskt till de facto att Sverige har kvar sin monarki. Argument som att monarkin är odemokratiskt och föråldrad hör man titt som tätt. En demokrati, som ju Sverige är, bör ju kännetecknas av såväl åsiktsfrihet som yttrandefrihet. Alla skall ha rätt att få uttrycka sin mening. Det skriver nog de flesta av oss under på.

Detta inlägg är inte alls tänkt som något ställningstagande för eller mot monarki från min sida. Jag skriver för att det finns ett par företeelser jag vill uppmärksamma.

När det kommer till monarkins kritiker och förespråkare för dess avskaffande, så vågar jag nog vara så pass rättfram och skriva att det som förenar dem, trots att de består av många olika människor med varierande religiös och politisk åskådning, är att man lever sitt liv med ett starkt fokus på livet här och nu. Man räknar inte med, eller har "glömt bort" (om det handlar om kristna), att vår livstid här på jorden är mycket kort och enbart är en glimt av vad som komma skall. Vi är trots allt på väg till himlen kära vänner, och där råder det ingen osämja, orättvisa eller felaktiga rangordningar bland människor!

Det är ganska lätt att förstå att den som saknar insikt om livet efter döden kan uppleva monarkin såväl som en rik överklass som en stötesten och något provocerande. För om livet bara är här och nu, och det inte existerar något utöver detta, så handlar det ju om se till att få ut så mycket som möjligt av livet nu. Om man då ser att vissa har möjlighet att glida genom livet pga att de har pengar eller förmåner för att de tillhör en viss "förnäm släkt" etc medan man själv får kämpa o slita så är det väl inte konstigt att man reagerar starkt mot detta och anser det vara väldigt orättvist.

Självklart får man som kristen i Sverige vara både republikan och motståndare till monarkin som institution om man vill. Alla har rätt till en egen åsikt. Alla har rätt att yttra sig. Min åsikt när det kommer till kristna som är väldigt negativt inställda till monarkin i Sverige är att jag misstänker att man tappat fokus en aning. Man har "glömt" att det liv som vi lever sträcker sig så oändligt (där fick jag till det ;-) ) mycket längre än de år vi lever på jorden.

Ett fåtal människor på vår jord "föds med en silversked i munnen". Bland dem finns bland annat kungligheter och barn till väldigt, väldigt rika föräldrar. Är det rättvist att det är på det viset? - Nej, det är väl det inte, men vem har påstått att livet här på jorden skall, måste vara rättvist..... och vem är vi att påstå att vi förstår allt och vet exakt hur det borde vara. Livet är inte rättvist! Det har aldrig varit det och kommer aldrig att vara det heller. Jag gillar skarpt ett uttalande som Robert Schuller (grundaren av den där kristall-kyrkan i L.A.) gjorde en gång: "Livet är inte rättvist, men Gud är god!"

Erbjudandet från Gud till oss människor, om att få släppa drivet efter "millimeterrättvisa" och kapitulera inför att Gud är alltigenom god och enbart vill det bästa för oss alla är oerhört befriande! Under den tid vi lever här på jorden så kommer vissa människor att ha en lättare tillvaro än andra. Det finns ingen som fullt ut kan redogöra för varför det är så. Vi som tror på bibelns ord kan dock ha full tillförsikt om: Att Gud är och förblir enbart god och rättvis, och att han inte gör någon åtskillnad mellan människa och människa.

Efesierbrevet, kapitel 2. vers 4-7: "Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus."

För att återgå till det "kungliga" temat, så beskriver ju faktiskt bibeln oss troende, som fått uppleva förlåtelse och försoning från Gud i våra liv, som "kungar och präster", "ett konungsligt prästerskap"(1 Petr. 2:9). När Victoria och Daniel efter vigseln mötte folket som samlats på Stockholms gator i lördags, möttes de av jubel och glädjerop. Det var dom sannerligen värda tycker jag. Fast det jubel som kronprinsessparet fick möta kommer dock att blekna i förhållande till det massiva jubel som kommer att möta dig och mig en dag när vår tid här på jorden har fyllt sin kvot och det är dags att vandra in genom pärleporten. Har vi inte fått uppleva hur det känns att vara kung, drottning, prins eller prinsessa här på jorden kommer vi sannerligen att få uppleva det då! :)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar