Den Heliga Tystnaden...

Jag har återvänt från ett par underbara dagar i den heliga tystnadens tecken. Jag har varit på retreat på Bjärka-Säby.

Jag har funderat en del kring vad jag skall skriva här på bloggen angående mina upplevelser och erfarenheter av retreater. Detta var min tredje retreat hittills. Jag vill inte skylta med, som är så vanligt för oss människor när vi upplevt någonting positivt och extraordinärt, att detta borde alla ni andra också pröva på, fast någonting inom mig väldigt gärna skulle vilja göra detta uttalande.

Det är viktigt att komma ihåg att bara för att en sak funkar och upplevs som väldigt positivt av mig, betyder det inte att andra ställer sig bakom ens argument med automatik. Det är faktiskt enbart sunt och naturligt.

Då ställs jag inför frågan: - Är retreat något som passar alla? (När jag talar om retreat i detta sammanhang, så menar jag retreater i kristen regi). Svaret blir: - Jag vet faktiskt inte. Om man vänder på det en aning, att dra sig undan under en tid för att bara "vara" istället för att (mestadels) bara "göra", är det något som alla människor skulle må bra av att ta sig tid till emellanåt? Så blir mitt svar: - Absolut JA!

Jag tror att det finns vissa insikter som enklast når en människa i tystnaden. Jag vill härmed starkt påpeka att när jag syftar på att dra sig undan och tillbringa tid i tystnad så handlar det om att vara tillsammans med Gud och inget allmänt "undandragande" från omvärlden, eller andra metoder och sätt som man praktiserar i andra religioner. Jag syftar enbart på att jag som kristen drar mig undan för en tid för att kunna hänge mig åt "bönens och ordets tjänst", samt den andliga läsningen (lectio divina), där man läser bibeln eller en god, uppbygglig andlig bok "för att läsa", för läsandets skull, och inte för att sen bara kunna checka av att man "har läst".

Jag tror att varje kristen som vill kan finna "andliga påfyllnadsplatser" lite varstans i sin omgivning. En helt ledig dag hemma, utan några inbokade uppdrag eller förpliktelser i gemenskap med Herren kan absolut bli en sådan plats, såväl som en tur till sommarstugan en ledig helg. Trots detta så vill jag ändå slå ett slag för möjligheten som finns att besöka en plats som har kristen retreatverksamhet. Det som är speciellt bra med en retreatgård, är att du är i en miljö som finns till specifikt för detta ändamål. Det finns en risk med att försöka sig på att ta en "retreat" hemma en ledig dag. Risken är rätt stor att du då kommer på en väldans massa saker som du borde göra eller hinna med, saker som du inte tänkt på innan...märkligt ;-)

Det som är fördelen med att dra sig undan till en plats som har retreatverksamhet är att du slipper tänka på alla vardagliga bekymmer såsom matlagning o liknande, där finns inte heller någon tv, dator eller liknande som pockar på din uppmärksamhet. De fysiska förutsättningar som finns på ett retreatcenter underlättar avsevärt för oss i fråga om möjligheten att få "bara vara". Övriga fasta former som återkommande gudstjänster eller tideböner som hålls där du vistas hjälper dig ytterligare att behålla fokus på varför du är där.

Sju (lägg märke till det heliga talet) argument för att åka på retreat, utan inbördes ordning:

* Du påminns om vad som är väsentligt i livet, för dig som kristen här i världen.
* Du möter den helande tystnaden, många upplever Guds helande kraft under en retreat, att Gud lyfter av bördor m.m.
* Du kan få uppleva Guds tilltal, angående din livssituation, kallelse m.m, när du får möjlighet att tillbringa ostörd tid i bön.
* Du kan slappna av på ett helt annat sätt om du åker iväg till en retreat eftersom du för tillfället får möjlighet att släppa alla vardagsbekymmer.
* Du får vistas i en andlig miljö från morgon till kväll under ett visst antal dagar.
* Det är avstressande.
* Sannolikheten att du återvänder till din familj, din arbetsplats osv mer harmonisk än innan du åkte till retreaten är väldigt hög.



När du ber, är det bättre att ditt hjärta är utan ord, än att dina ord är utan hjärta.
- John Bunyan


Be Blessed!
/Calle