Det är inte direkt så att jag lägger högsta prioritet på bloggen nuför tiden, men ibland får man goda anledningar att faktiskt sätta sig framför skärmen och tangentbordet och trycka ner några rader.
En sådan anledning kan exempelvis vara gårdagens konsert med eskilstunas finest på hemmaplan.
Det har gått nästan skamligt långt in på detta året utan något som helst konsertbesök för min del, men igår spräcktes konsertnollan, och mer kommer det att bli inom den närmsta veckan (återkommer om detta).
Så till själva konserten då, plus och minus:
+ Kent har alltid så länge jag följt dem varit ett tajt liveband, men frågan är om de trots det är bättre än någonsin nu på den fronten. De var väldigt samspelta igår, såg ut att trivas på scen och i varandras sällskap, sånt är alltid kul att se (och lyssna på). Något som dock förvånade mig lite, var att jag tyckte att låtarna från nya skivan faktiskt lät bäst igår kväll, det fanns en annan slag pondus i dem på något vis.
- Låtlistan var rätt förutsägbar, om man som i mitt fall hade lite koll på vad de spelat tidigare på andra ställen i sommar. Jag förstår att de har en scenshow att rätta sig efter, med ljusspel och allt, vilket gör att det är svårare att byta ut massa låtar från en konsert till en annan. I nuläget är det typ1-2 överraskningar man kan förvänta sig under en konsert, sen följer det ett rätt (verkar det som i alla fall) spikat schema. Skulle vara kul med lite mer variation, men men.
Låtlistan:
Ögon/Klåparen
Ensam lång väg hem
400 slag
Petroleum
Skisser för sommaren
Tänd på
Sjukhus
Färger på natten
Berg & dalvana
Jag ser dig
Låt dom komma
Isis & Bast
Kärleken väntar
Ingenting
Musik non stop
747
---
999
Utan dina andetag
Det finns inga ord
---
Mannen i den vita hatten
